bästa killkompis
bästa tjejkompis
När inspirationen tryter men ärligheten och viljan att dela med sig finns kvar
Något du är stolt över
- Att jag är väldigt säker i mig själv och därmed inte bryr mig om hur andra ser
mig. Det är nog något som kommit till mig smygande men det är den här hösten som jag verkligen insett det, och den här hösten har varit en period i mitt liv när den där säkerheten verkligen har behövts. Jag vet att den enda man egentligen har är sig själv och därför är jag stolt över att kunna säga att jag verkligen tycker om mig själv.
Tre saker du gillar med dig själv och tre saker du ogillar med dig själv
- Jag gillar att jag är säker, spontan och ärlig. Har svårt att ljuga och låtsas saker så om jag inte tycker om någon eller något vill jag inte heller låtsas som om jag gör det.
Tre saker jag inte gillar med mig själv är att jag är väldigt kritisk till många och mycket. Jag blir lätt irriterad men har samtidigt väldigt lätt att bli glad igen och blir sällan arg. Jag vill också mycket och tänker ofta att "det här ska jag göra, det kommer bli så bra" osv, men efter ett tag rinner det ut i sanden många av gångerna. Ofta när det har med träning att göra. Jag hatar fan att träna.
Tre sätt att vinna ditt hjärta
- Vara glad och ha massvis med humor. Jag älskar att skratta, kan vara det bästa som finns.
- Vara social och oblyg.
- Våga vara sig själv, göra konstiga saker, dansa galet, bli för full, ja helt enkelt tappa kontrollen för ett tag och bara vara utan att bry sig, eller ens tänka en sekund på om någon kollar på eller vad folk tycker.
Tre saker du skulle vilja säga till en kille som du älskat eller gillat förut
- Tack för att du lät mig gå
Ett ställe du skulle vilja flytta till
- Jag vet inte alls var jag vill flytta, det enda jag vet är att jag vill ha Filiph med mig. Men först vill jag fara till Indien, Thailand och Bali och sen kanske jag bosätter mig i Umeå för att plugga.
Min framtida lägenhet får gärna se ut såhär. Lite rörig med många saker och mysig ljussättning.
Ett ställe du skulle vilja besöka
- Indien som sagt. Vet inte riktigt varför egentligen men tror bara att det skulle vara helt fantastiskt och jag vill verkligen fara dit. Kanske för att uppleva en annan kultur som är helt annorlunda mot för vad jag är van vid.
tack 2011 för allt jag fick
Apriltankar
På kvällarna är det så tyst här att man kan höra snön smälta. På nätterna skapas magi och på morgonen när jag vaknar igen är det vita täcket på marken lite tunnare för var dag som går. Jag tänker att det finns illusioner som kanske inte ens är illusioner och drömmar som kanske inte är drömmar. Det ger mig trygghet, för drömmar som inte är drömmar kan inte krossas heller. Jag lever för illusionerna, hoppas de är något annat än vad de egentligen är. Jag vet att jag drömmer alldeles för mycket och jag staplar tankar och känslor på varandra som i ett korthus.
Så rasar allt ihop och jag får ta reda på själv hur man hanterar sånt när senaste gången dessa känslor kom var flera tusen dagar sedan. Mina ögon vill se något tryggt, mina händer vill känna något handfast. Men hur vet man var man ska leta när man inte är den man var för en vecka sen? En timma sen? En sekund sen? Istället för att ta reda på svaret går jag runt i cirklar. Om och om igen tills det svartnar framför mina ögon och allting snurrar.
Bilden har ju verkligen inget med något att göra. Tyckte bara att den var adoreable.
I april tyckte jag att människor var så jävla dumma
Elsa, tanke, 22:03: I'm your fire to keep alive. Bara ett hej och jag lever länge, länge. Fan, alltså. Du borde veta det, du borde inte fatta det för att du vet ju ingenting. Men du borde få veta. Ska vi se en film?
Elsa, fråga, 22:14: Vad ska jag göra nu då? Är det här jag ska stanna? Eller är det nu jag inte ska ge upp? Håll käften hjärtat, så jag kan följa vad hjärnan vill. För tårar och sådant, det vill jag inte vara med om. Men tänk om... Håll käften hjärnan, håll käften hjärtat. Det blir aldrig tyst.
Elsa, rader, 22:16: Okej, jag stannar. Jag skriver långa avskedstal, men sedan tänker jag att jag inte ska ge upp. Så jag suddar varje ord och lägger ned pennan.
Elsa, tanke, 22:18: Men helvete, vad dum jag är. Jag är ju inte den enda, det finns tusen andra där ute, och jag vill att han sa se mig. Mig? Ha. Hahaha.
Elsa, tanke, 22:20: Han har redan sett mig. Flera gånger. Jag intalar mig själv att, sluta tänk, tänk inte ens att du inte ska tänka. Gör det bara. Det går bra, även om jag inte förstår. Jag är ju bäst i världen.
Elsa, rader, 22:45: Jag skriver allt. Varje känsla, varje nyans på himlen och varje doft. Målar upp scenarion i skallen där ingenting mer får plats för till och med jag går vilse.
Elsa, tanke: 22:50. Nu ska jag sova.
Elsa, 23:43: Jag sover.
Ett ögonblick av kärlek, ren jävla kärlek
ÄLSKADE DU, JAG ÄLSKAR DIG SÅ JÄVLA MYCKET.
Nedkluddade torsdagstankar
det är okej
jag frågar
är det är okej att vara fel, som jag
mamma säger
du är aldrig fel
jag vet det så väl egentligen
men hur tacklar man känslor av tvivel
hur tacklar man att vara ensam
i stunder som dessa
jag blir rädd för jag känner mig inte som vanligt
blir rädd för jag låter dom komma åt mig
blir rädd för att hålla de jag älskar för hårt
jag måste stänga ena ögat nu
jag måste hålla för ena örat nu
låtmigvalåtmigvalåtmigva
jag drar mig undan
nu får det fan vara nog
Framtiden
ge mig iväg
bygga ett liv på en dröm
göra något jag vill
vara någonstans jag trivs
Jag vill sitta i en buss i Indien och doppa fötterna Indiska oceanen, äta chicken tikka masala hela dagarna och lära känna människor jag aldrig trodde jag skulle träffa. Åka tuktuk i Thailand, ta en "long tail boat" till en ö och uppleva vad alla pratar om. Palmer och kokosnötter, marknader och thailändare. Bali. Bara vara. Tänka att "här vill jag vara föralltid". Kanske Nya Zeeland och uppleva en natur långt bort vad jag är van vid.
Återvända till Sverige och skaffa en utbildning. Träffa människor, skaffa en egen liten lägenhet och köpa möbler på Ikea och detaljer på second hand. Uppleva studentdagarna som alla säger är bland det roligaste jag nånsin kommer vara med om.
Det var länge sen orden kändes så långt bort men ändå så nära som nu
Alla känslor blandas i en kompott i min mage
Jag spyr
Jag undrar varför jag tvivlar hela tiden
När jag i mitt hjärta vet att jag är säker med dig
Varför känner jag ibland att du är för bra, alldeles för bra för mig
Och jag är för arg, alldeles för arg för dig
Jag vet ingenting, speciellt inte nu
Vet jag någonting i det här pusslet är det
Min vilja att tiden ska gå med oss
För jag älskar dig så jävla mycket
KushNwizdom quotes
Jag vet vem jag är och jag ändrar mig inte
Jag har haft en bra tid på gymnasiet, det har absolut inte varit dåligt. Jag har gått på en bra skola och lärt känna en del fina människor och det kommer jag självklart alltid vara glad över. Jag har lärt känna några ovärderliga människor som ligger sjukt nära mitt hjärta och jag har nog skolan att tacka för att jag ens träffade dom. Jag träffade Filiph också, och det är tack vare skolan. Knutit kontakter jag aldrig vill vara utan.
Skolan lär mig inte särskilt mycket i kunskap men däremot har jag lärt känna mig själv bättre och blivit så jävla mycket klokare ändå på den här tiden. För typ ett år sen kunde jag göra allt för att folk skulle gilla mig och försöka ändra på mig bara för att passa i någons mall men nu känner jag att jag allvarligt inte kunde bry mig mindre om vad folk tycker och tänker angående mig, vem jag är. Det ligger ju en osäkerhet i att känna att man inte duger som man är och att man måste ändra på sin personlighet för att duga och jag är glad att jag kommit ifrån det där. Jag kan inte fatta att jag en gång försökte ändra på min personlighet och mitt sätt att vara när jag hela tiden haft fantastiska människor runt mig som tyckt/er om mig för den jag är. Och det är nog även dom som fått mig att inse att jag är helt okej som jag är. Jag är glad för att jag insett så många saker och så, för det hjälper mig ju nu i den situationen jag hamnat i. Var din egen bästa vän, sa Filiph en dag. Kunde inte sagt det bättre själv.
Jag längtar redan efter dagen du kommer tillbaks
Jag kommer sakna dig enormt mycket. Beyond words.
Kreta
Kan inte säga annat än att Kreta var fint. Längtar tills jag får bilderna!!! So long.
Det var en bra dag igår
Januaritankar som jag inte vet om jag delat med mig av eller inte
Och jag vet att jag förstör för mig själv
Men jag
Kan ändå inte sluta
söka efter dig på ställen
Där du hellre är
Än där du hör hemma
Och jag vet
Att du är lite bättre än mig
För du har accepterat vårat öde
Medans jag fortfarande lever i gamla dagar
För ett år sen
För två år sen
För tre år sen
Då var vi ett
Ja, jag vet
Att du är lite bättre än mig
Och nu vet jag hur det känns att vara liten
Så jävla liten
Så som det är
Jag vill aldrig förlåta dig
För du lät mig inte gå
obrydd genom livet
Och det var ju allt jag ville
Några sekunder jag aldrig vill glömma
En sekund
det är disco i mitt huvud och
jag söker överallt, längtar bort, men jag förblir tomhändt
håll min hand min bästa vän, ge mig lite av vad du har
för jag kände precis mitt i dimman i herrparfym att
jag behöver han mer än livet självt
Ibland har man bara sån tur
En text om att vara rädd för att bli lämnad
Solen har gått ned, men ändå är det ljust framför mina ögon
Jag blundar
Händer och fingrar över ryggraden och längs revbenen
Någon är naturligt vacker och förstör mig
Men det är ingenting som inte går att leva med
Jag behöver något handfast
Men mina fingertoppar är bedövade
Ingenting kittlar mig i handflatan och ingenting
Flyger från min knutna näve
Timmar senare
Jag har lyckan i min hand nu
Han hör mig, ser mig och letar sig in under täcket
Jag fösöker försäkra mig om att lyckan är handfast
Jag har så fel
Du kan rymma när du vill, vill du rymma, så rym nu
Jag lyssnar på franska sånger
Förstår inte orden men en illusion av ett budskap är tydligt
Det handlar om en noja, nojan av att rymma
Rym inte från mig, rym inte alls
Ta inte din kärlek tillbaks,
låt inte lyckan vara flyktig
Tämj den istället
Och låt mig hålla den i handen