00.29
och om jag verkligen anstränger mig
minns jag hur din hud kändes under mina fingertoppar
låt mig aldrig glömma den känslan
låt mig aldrig glömma
känslan av dig
När man hittat rätt men ändå fel
det är kallt när jag lägger mig
men vetskapen om att du är finns där nånstans
gör att jag ändå känner värmen av morgonsolen
även om den är långt borta
jag såg hans tårar
och han såg mina
och jag undrade vems ögon som nu skulle glittra som pärlor på havet
när allting precis tagit en ny vändning
och tillbaka på ruta ett
men ändå flera tusen steg framåt
slut på inspiration
slut på tålamod
och jag vill bara veta hur hittar man rätt
i en tid av kaos
och det är som dom säger
att tiden läker alla sår
och ditt lejonblod kommer rinna igen
vi måste bara säga hejdå
och hej igen
När orden inte finns.
Om att leva i en värld där alla är stöpta i samma form och samma sanning
en mörk gestalt undrar hur jag mår
men vänder om innan jag hunnit svara
jag tänkte svara ett enkelt "bra"
som solen går upp och sen ner
är allt lika självklart som vanligt
man böjer sig över franska balkonger när man blundar
men när man öppnar ögonen igen
står man på en regning balkong med rostigt räcke
är det här allt vi ska ha säger en röst bakom mig
det verkar vara min spegelbild
det här är inte för mig, säger någon
jag förstår och om tre sekunder känner jag detsamma
men i den här världen är vi alla en
så vi följer andras fotspår som en flock
men vi accepterar det inte
jag kan inte vara den jag på något sätt blev
när sanningen och verkligheten är mig hack i häl
om vi alla kunde vakna upp
till hans röst och hans ord
kunde allt vara lika självklart
som att man ibland inte svarar bra
när en mörk gestalt frågar hur man mår
Jag kom och du gick, men jag stannade kvar.
månen bländar mig
för snart är det vår tid
stjärnorna gör mig mållös
för de vittnar om något större
och i lukten av gammal avgas och
en bekant bensinlukt
tycker jag mig känna mig som hemma
för det luktar lite som du en gång gjorde
ciggarettrök och alkohol
en unken rökmaskin på ett halvtomt dansgolv
vi som druckit öl hela kvällen
jag ser dubbelt och jag är vimmelkantig
spyfärdig för stället jag befinner mig på
jag kämpar för att hitta bort från detta
kämpar för att nog bara hitta rätt
och när jag somnar den natten
hör jag dina andetag
och tänker att
det är dags för mig att sluta kämpa
för en gång
byggde jag ett bo i ditt hjärta
och då du blev mitt hem
infinite
Nånstans går det framåt och jag älskar känslan av det
just nu vill jag:
att tiden ska gå och att det är den 20e oktober i morgon
tatuera min fot
få lön
äta blåbärspannkakor
flytta till haga
dricka vaniljte med mjölk och honung
bli omhållen
och bara vara
så fint.
såå fint.
Ingen vet vad du vet och ingen vet slutet på den här historien
Jag vet vad de skulle säga
Så jag frågar inte
För jag får ändå svaret varje gång
Deras blickar skär igenom mig
Som om de någonsin skulle veta hur rätt det är
När allt egentligen är fel
Han uppmuntrar mig till att sluta
Jag vill höra mer, jag behöver höra mer
Och en annan undrar om jag kan dela mina tankar
Jag vill bara skrika och göra mig förstådd
Men när hans röst når mig är jag redan långt borta
Och allt som finns kvar är ett eko i natten, en doft av savann och
Askan av vad som brukade vara jag
Jag är i tvåtusenelva och saknar lejonhjärtat
Det är någonting med den här sommaren som får mig att vilja skriva, skriva dag ut och dag in. Men det är som att han har tagit orden ifrån mig. Saker händer hela tiden men i mitt huvud står allting stilla och det är bara när jag kikar i kalendern som jag märker att tiden faktiskt går.Jag vill rädda hela världen. Jag vill rädda henne. Han. Dig. Men, jag kan inte rädda världen från att rasa. Jag kan inte rädda någon. Jag kan bara se på. Man är så hjälplös i den här världen egentligen. Kanske är det vad som gör den så ful. Kanske inte.
Sommaren är slut och jag har haft en bra sommar. Festivalat, som vanligt. Druckit folköl lite var stans. Druckit folköl utanför ett tält. Sovit alldeles för många i ett tält. Sovit i en säng med ett tält som täcke. Spelat kort på kvällarna och ända in på morgonen med en ny vän. Fått nya vänner som gjort sommaren så himla bra och kommit andra närmre. Låtit andra vänner gå, föralltid eller bara för en stund. Grillat pinnbröd och badat. Åkt båt i solnedgången och fiskat. Skrattat och pussats. Kramats och dansat. Haft kul. Haft tråkigt. Varit ledsen, varit glad. Varit förvirrad. Ångestfylld. Och nu är jag mest tom.
För det här var sista sommaren. Och nu måste jag leva. Komma på vad jag vill. Man tror ju att alla har sin plats någonstans, att alla kommer hitta sin väg i livet. Men vad händer med dom som aldrig hittar rätt? Vad händer egentligen om man bara inte vet, och aldrig kommer på, vad man ska göra, var man ska vara och när? Vem vet.
Tanke och förvåning
magont som blandas
försvinner och kommer åter
samtal som inte leder någon vart
och där nånstans i mitten
är jag den enda som andas
ord och handlingar
distraktioner och påhitt
jag vill spy
men jag skriver allting hundra gånger
och suddar allting hundra gånger
för att skriva det igen
och enda stället där jag får lugn och ro
där sekunder blir till minuter
och minuter till timmarär i sömnen
När man är förvirrad och i morgon känns lika långt borta som det senaste året gör
jag vänder mig om
min korta fläta slår mot axeln
blicken är sökande
och jag ryser
tänk om det finns människor
som inte är människor
tänk om det finns tillit
som inte är tillit
tänk om det finns hopp
tänk om allt är illusioner
och norrland och vännäs
och solen som flytt
värmen som bildas mellan våra kroppar
jag som är rörd
du som inte förstår
jag som längtar bort
hoppet som är stämplat i pannan på mig
när jag vänder mig om
är det vad jag ser
så jag vänder mig om igen
ser ett par blå ögon fyllda av törst efter något
längtan efter mig och min korta fläta
jag speglar mig i hoppet jag ser i ögonen
och vill ha en dag till
en regnig julikväll i vännäs med smak av himlen
Att ta beslut
man undrar vilken väg blodet forsar
vilken del av hjärtat som bultar hårdast
vem av oss alla som är starkast
vem man ska lita på
men mest av allt
undrar man vilken väg som är rätt
bortom leenden som bleknar och
människor som försvinner
läppar som torkar och sår som läker
jag behöver en karta
skriven av den lyckligaste i världen
han som uppfann förmågan att se allt klart
vilken del av hjärtat som bultar hårdast
vem av oss alla som är starkast
vem man ska lita på
men mest av allt
undrar man vilken väg som är rätt
bortom leenden som bleknar och
människor som försvinner
läppar som torkar och sår som läker
jag behöver en karta
skriven av den lyckligaste i världen
han som uppfann förmågan att se allt klart
när andra såg suddigt
han som uppnådde något större än det här
han som uppnådde något större än det här
utan nåns hjälp
nån tror på ailiens
andra på gud
men jag tror på han
men jag tror på han
Sånt som fortfarande gör ont
Älskade. Saknade. Underbara. Ovärdeliga. Bästa. Obeskrivliga.
Det är maj månad, och maj är alltid jobbig
inte för att jag vill vara ensam
jag vill vara 100%
men hur håller man sig hel
när allt är bra men skrivet i kaos
och jag är uttråkad så jag går ett varv
sen ett till
det kanske är därför jag är yr,
kanske är jag yr och inte förvirrad
jag har aldrig sett han gråta
men jag vet hur vacker han är
den finaste som finns
men mitt tålamod tryter
min koncentration sinar
och jag finner att det är svårt att vara odistraherad
och svårt att vara hel
jag vill vara 100%
men hur håller man sig hel
när allt är bra men skrivet i kaos
och jag är uttråkad så jag går ett varv
sen ett till
det kanske är därför jag är yr,
kanske är jag yr och inte förvirrad
jag har aldrig sett han gråta
men jag vet hur vacker han är
den finaste som finns
men mitt tålamod tryter
min koncentration sinar
och jag finner att det är svårt att vara odistraherad
och svårt att vara hel
jobbigt.
ett år sen mormor dog idag. fan
jag håller dig i handen älskling, och som närmast hjärtat.
det är brottningsmatcher i sängen som börjar med skratt och slutar med pussar.
det är sättet man blir väckt på. av en varm hand i sin eller en puss på kinden.
det är att bli en del av någon. att dela varandras vänner, att känna sig hemma med hans familj. att vara självklar och inräknad i firanden, middagar och resor. hur allt ditt blir mitt. det är saker man inser, att fan vad han är underbar och det är hur man inte kan hålla händerna borta från han trots att man just tagit i han. att vakna mitt i natten för att sängen egentligen är för liten för två, eller att vakna för att det är så varmt från hans kropp. att somna i hans famn, trygga, varma famn. att mitt i en kyss tänka "det här ska jag komma ihåg" och sedan le när man tänker på det minnet. att vara självklara men samtidigt inte ta varandra för givet. att vara lycklig när man är som olyckligast. det är att skolka från skolan bara för att vara med han och att köra till hans hem mitt i natten bara för att kunna spendera några timmar med honom innan man ska kliva upp. att våga fastän man egentligen är skiträdd.
det är att känna sig uppskattad, speciell, älskad. det är den där läskiga känslan att vara ingenting utan han. det är att prata om hur allting börjat och hur vi kom hit. det är den där känslan av att aldrig kunna ge upp allt det där som man blivit en del av. känslan av att jag vill ha dig i mitt liv för alltid.
Time will tell.
undra om känslor kan ljuga
för nu känns saker konstigt
som att jag står med ryggen vänd
på hundra mils avstånd
när jag egentligen står nära, så nära
.
jag lyssnar på sånger
på prat, mest på prat
på skratt, mest på skratt
och undrar var jag bör vara
.
ingenstans
förutom i mitt yngre jag
och vem förstår
.
måste sålla bort
vad som är oviktigt
men kvar är jag
what to do
Kan man bli klokare på en sekund än vad man blivit under ett helt år?
Jag inser att jag måste bli 14 år igen
Jag var aldrig bra på det
Men det klädde mig bra
Oförändrad har jag varit
Men nu vägrar jag helt
Försök fiska upp mig
Gör vad som helst
Jag hittar hålen, jag tar mig ut
Det står infinte på min arm
Jag får aldrig glömma det
Förlåt om det verkat som så
Men jag lovar
I morgon är en ny dag på ett nytt föralltid
Roligaste personen jag känner
Hemma hos mig är det ganska högt i tak bildligt talat. Det pratas, skämtas, skrattas men när vi är arga är det lika känslomässigt som de glada stunderna. Jag tror att min pappa är den som bidragit med allt det, han är den roligaste personen jag känner och en av de bästa människorna på jorden. Han bidrar med en sån härlig atmosfär hemma och har verkligen rolig humor.
En jag saknar
Eftersom att min mamma är borta rätt mycket i och med jobbet så saknar jag henne ganska ofta. Jag har vänjt mig vid att det oftast bara är jag och pappa hemma men det är något speciellt i att ha mamma hemma. Jag skulle aldrig be mamma sluta på hennes jobb för att kunna vara hemma oftare, men ibland skulle man kunna önska att hon var hemma precis just nu.
Som nu tillexempel. 
Bästa födelsedagen
Jag minns en födelsedag när jag var mindre. Jag vaknade upp i mamma och pappas säng när jag hörde deras steg i trappan. Det var ljust i rummet för rullgardinen var öppet och solen lyste in. Jag fyller år på sommaren så det var varmt och skönt ute. Sen kom mamma och pappa in i rummet och jag satt i dubbelsängen och var så himla glad. Öppnade paket och åt frukost på sängen. Minns inte sådär supermycket men just den stunden var väldigt fin och betydelsefull för mig. Jag tror det var den dagen jag fyllde tonåring.
