När man är förvirrad och i morgon känns lika långt borta som det senaste året gör
jag vänder mig om
min korta fläta slår mot axeln
blicken är sökande
och jag ryser
tänk om det finns människor
som inte är människor
tänk om det finns tillit
som inte är tillit
tänk om det finns hopp
tänk om allt är illusioner
och norrland och vännäs
och solen som flytt
värmen som bildas mellan våra kroppar
jag som är rörd
du som inte förstår
jag som längtar bort
hoppet som är stämplat i pannan på mig
när jag vänder mig om
är det vad jag ser
så jag vänder mig om igen
ser ett par blå ögon fyllda av törst efter något
längtan efter mig och min korta fläta
jag speglar mig i hoppet jag ser i ögonen
och vill ha en dag till
en regnig julikväll i vännäs med smak av himlen
Kommentarer
Trackback
