När man är förvirrad och i morgon känns lika långt borta som det senaste året gör
jag vänder mig om
min korta fläta slår mot axeln
blicken är sökande
och jag ryser
tänk om det finns människor
som inte är människor
tänk om det finns tillit
som inte är tillit
tänk om det finns hopp
tänk om allt är illusioner
och norrland och vännäs
och solen som flytt
värmen som bildas mellan våra kroppar
jag som är rörd
du som inte förstår
jag som längtar bort
hoppet som är stämplat i pannan på mig
när jag vänder mig om
är det vad jag ser
så jag vänder mig om igen
ser ett par blå ögon fyllda av törst efter något
längtan efter mig och min korta fläta
jag speglar mig i hoppet jag ser i ögonen
och vill ha en dag till
en regnig julikväll i vännäs med smak av himlen
Att ta beslut
man undrar vilken väg blodet forsar
vilken del av hjärtat som bultar hårdast
vem av oss alla som är starkast
vem man ska lita på
men mest av allt
undrar man vilken väg som är rätt
bortom leenden som bleknar och
människor som försvinner
läppar som torkar och sår som läker
jag behöver en karta
skriven av den lyckligaste i världen
han som uppfann förmågan att se allt klart
vilken del av hjärtat som bultar hårdast
vem av oss alla som är starkast
vem man ska lita på
men mest av allt
undrar man vilken väg som är rätt
bortom leenden som bleknar och
människor som försvinner
läppar som torkar och sår som läker
jag behöver en karta
skriven av den lyckligaste i världen
han som uppfann förmågan att se allt klart
när andra såg suddigt
han som uppnådde något större än det här
han som uppnådde något större än det här
utan nåns hjälp
nån tror på ailiens
andra på gud
men jag tror på han
men jag tror på han
