När orden känns alldeles för få och alldeles för små
Måndag. Måndag. Måndag. Försöker förstå och nyper mig själv i armen bara för att inse att jag inte drömmer. Måndag var det alltså. 19:30. Mina kinder har varit blöta i flera timmar nu och mina linser är uttorkade för länge sen.
Jag har älskat varje sekund spenderat med denna varelse.
Kommentarer
Trackback