Fylld av varma minnen är jag, men jag fryser ändå
Jag minns stället där er låtsas-tomte i mänsklig storlek brukade stå varje jul. Ni låtsades alltid som att dockan var verklig. Frågade mig med entusiasm i rösten om jag sett tomten i skogen. I den där skogen som alltid kändes förbjuden, dit jag smög som barn för att leka, för att kolla mig omkring, för att hitta blåbärsgömmor och för att fundera över vilka djur som fanns där. Jag var så rädd för att inte hitta tillbaka om jag gick för långt, så jag hade alltid hässjastaketet som löpte längs skogen i sikte. De gångerna jag inte var i skogen och du tog fram badmintonracketena. Åh, vad kul det var, att stå med storebror och skjuta fjäderbollen högt upp i luften. Minns när storebror slog för hårt och bollen fastnade i en av grenarna i er stora tall. Jag minns inte om vi spelade något mer efter det, men jag visste vart ni brukade förvara era racket ändå. Annars var nog det största nöjet jag hade som barn hos er att krypa ner i er soffa och titta på Madicken. När Madicken var på picnic med hennes familj. Hennes äventyr med Abbe. Filmerna om Madicken var aldrig lika bra hemma. Hos er var dem magi.
Jag minns de små gömmorna i ert hus där mina händer älskade att leta och rota. Se vad som gömde sig längst in. Jag minns hur mina fingertoppar smekte era ömtåliga porslinsfigurer. Minns hur fingertopparna kändes över de tavlor som var virkade, och de tavlor som var broderade. De tavlorna jag inte kunde förstå var broderade av henne. Så skickligt gjorda var dem, med kloka budskap som jag har i bakhuvudet än idag.
Du blev så glad när jag ringde. Jag minns hur du nästan blev ivrig. Hur du med en gång hörde att det var jag i luren. Jag fick höra på omväg att du var så stolt över mig och att du alltid pratade om mig med värme i rösten. Sista gången jag ringde sa jag att jag skulle ringa oftare. Komma och hälsa på. Sa att jag tänkte på dig ofta.
Nu är julklappen jag köpte till dig i någon annans händer. Julkortet jag skrev, som jag inte hann skicka, ligger i lådan under spisen. Och jag är mest så fylld av känslor, men ändå så tom.
Jag kommer sakna dig, men jag vet att du har det bra nu. Så himla bra.
Gamla känslor från en svunnen tid (ur utkast)
det är så mycket jag aldrig kan glömma
den brännande känslan i mig som nästan gör hål på mina kläder
gör det omöjligt för mig att förstå
hur ska någon annan någonsin förstå mig
när jag inte ens förstår mig själv
jag ville spy, jag vill spy
spy upp allting jag nånsin sagt
alla lögner
och inbillade känslor
det gör så ont i mig nu
när jag tänker på
hur mycket vi gav för varandra
och hur du höll mig hårt medans tårarna rann
jag har gjort så fel
och sårat andra
men allra, allra mest
sårat mig själv
och när jag går till sömns
undrar jag
vilket brott kan var värre än det
